Dammvallar eller tempelmurar runt Västra Vång?


I trakten av Johannishus och Västra Vång kan man notera några vallar eller murar som fordom tros ha tjänat som dammvallar. Jag utesluter inte att delar av dessa murar kan ha använts som dammvallar, men vissa omständigheter tyder på att deras ursprungliga funktion kan ha varit en annan. Den förmodade dammvallen strax nordost om Johannishus slott fortsätter t.ex. västerut i form av en stenmur i den förmodade dammvallens förlängning. Rör vi oss ca 900 meter norrut från denna mur/dammvall närmar vi oss med stormsteg platsen där man för några år sedan fann guldgubbar på kullen i Västra Vång. Ser vi nu på andra sidan stora vägen, kan vi på flygfoton observera en cirkel på åkern. Denna cirkel ligger strax väster om linjen Björketorp-Hillerstorp-Tving. 

I en tidigare artikel nämnde jag att Björketorpsmonumentet ser ut att motsvara Rakels grav utanför Betlehem. Riktning och avstånd från Rakels grav till klippmosken på Tempelberget i Jerusalem visar sig nu överensstämma ganska bra, men inte perfekt, med riktning och avstånd från Björketorpsmonumentet till cirkeln på åkern i Västra Vång. Varför får vi inte helt perfekt överensstämmelse, om det nu är så att cirkeln i Västra Vång  motsvarar centrum av den nuvarande Klippmoskén i Jerusalem? Detta ser ut att ha att göra med att tempelgeometrin i Västra Vång förmodligen är TIO gånger större än Jerusalems dito. 

Antag nu för ett ögonblick att kullen där man fann guldgubbarna i Västra Vång motsvarar platsen för det allra heligaste i Jerusalems tempel. Antag vidare att cirkeln på åkern motsvarar Salomos hav nära den inre tempelförgårdens sydöstra hörn. Toppen av kullen där man fann guldgubbarna torde då ligga på en motsvarighet till templets symmetriaxel och denna axel borde enligt tidigare rön vara parallell med linjen Björketorp-Eketorp. Går vi nu till skärningspunkten mellan den nämnda symmetriaxeln och linjen Björketorp-Tving finner vi att avståndet mellan denna skärningspunkt och Björketorp är nära nog detsamma som avståndet mellan motsvarande skärningspunkt i Jerusalem och Rakels grav strax utanför Betlehem om man antar att Västra Vångs tempelgeometri är tio gånger större än Jerusalems dito!! Om vi nämligen rör oss från Klippmoskéns centrum en tiondel av sträckan mellan cirkeln på åkern och den nämnda skärningspunkten, men i samma riktning kommer vi till en punkt varifrån avstånd och riktning till Rakels grav är nära nog desamma som avstånd och riktning från skärningspunkten i Västra Vång till Björketorpsmpnumentet!! 

Förutom cirkeln på åkern, har vi i Västra Vång att förhålla oss till kullen nordväst därom samt andra strukturer runt denna kulle där guldgubbsfyndet gjordes. Exempelvis kan man på flygfoton norr om kullen iaktta något som liknar en del av en davidsstjärna. Låt oss nu för ett ögonblick anta att stjärnan motsvarar ett altare som fanns norr om templet på Jerusalems tempelberg. Vi kan då notera att riktningen från altaret norr om templet till Salomos hav kan stämma med riktningen från stjärnan till cirkeln i Västra Vång. Cirkelformen stämmer också med kung Salomos "hav", som upptill var cirkulärt och plaserat nära den inre tempelgårdens sydöstra hörn. Tittar vi nu på cirkelns diameter finner vi att den inte ligger så långt från 35 meter. Detta kan synas bekräfta att vi runt Västra Vång har att göra med en tempelgeometri som är tio gånger så stor som den i Jerusalem, då havets diameter på tio alnar skulle motsvara 3,366 meter med en aln på 33,66 cm och ett antagande om en tio gånger större geometri ger naturligtvis då värdet 33,66 meter.
Finns det då något annat som ger fog för att en väldigt kort aln på endast 33,66 cm kan ha använts vid den ursprungliga konstruktionen av Jerusalems tempel? (Detta värde kom jag ju fram till genom att dividera avståndet Björketorp-Eketorp med 1685 = 5*337 och med 74,9 följt av multiplikation med 0,6125.) Ja, de yttre portarna till tempelområdet uppges i Mishna middot ha haft måtten 20*10 alnar, se http://www.truthofland.co.il/shekel/cubit_shekel.htm, och västra delen av en av de två portar som ännu existerar i den yttre tempelmuren i modern tid har vid kontrollmätning visat sig vara 5,1 meter bred och 7,14 meter hög. (Detta gäller den västra delen av den s.k. dubbelporten i tempelbergets nuvarande södra mur.) 

 
Tar vi nu dessa värden och dividerar dem med 0,3366 får vi resultaten 15,1515... respektive 21,2121... Dessa resultat måste betraktas som synnerligen intressanta, om vi ser på möjligheten att man använde en aln på 33 fingrar. Bredden av porten blir ju nämligen då 15 alnar och 5 fingrar, d.v.s. totalt 15*33 + 5 = 500 fingrar och höjden blir 21 alnar och 7 fingrar, d.v.s. totalt 21*33 + 7 = 700 fingrar. (Det normala var ju annars att man räknade med 24 eller 28 fingrar per aln, men det finns belägg för att man exempelvis i Spanien under en period använde en aln som var uppdelad i 33 fingrar.) Om vi centrerar en öppning på 10*33 = 330 fingrars bredd och 20*33 = 660 fingrars höjd i denna port, kan vi alltså tänka oss att det har funnits dörrposter på 85 fingrars bredd på sidorna och 40 fingrars bredd upptill i denna uppmätta port.

Örjan Svensson

Publicerad den 28 Aug 2016