Från Mörrum till Ellet - från Merom till Elat


I en tidigare artikel nämnde jag en tempelgeometri runt Bräkne-Hoby. Jag tänkte mig då, baserat på vissa observationer en rektangel som var vriden 90 grader motsols i förhållande till den tidigare upptäckta rektangeln med hörn i Björketorp, Eketorp, Bårby och en plats nära Eringsboda. Emellertid visar en fördjupad analys av fornminnen i Bräkne härad och på andra sidan smålandsgränsen att en ännu viktigare geometri ser ut att ha varit vriden 110 grader motsols. Det visar sig att denna geometri har hörnpunkter i ett så kallat femstenarör i närheten av Galtsjön, i Odenssvalahult eller i dess närhet och i Hönshylte skans - alltså den skans där det enligt vissa uppgifter tidigare lär ha legat en trojaborg grundad av invandrare från Troja i Mindre Asien.
I närheten av Odenssvalahult kan man i Google Earth observera en del strukturer av vilka något som liknar en halv heptagon verkar utgöra ett hörn i den viktigaste tempelrektangeln runt Bräkne-Hoby. I närheten av Odenssvalahult och Rönnekulla utanför Tingsryd kan man i Google Earth observera vissa strukturer som jag misstänker markerar ett hörn i en tempelrektangel runt Bräkne-Hoby.

Låt oss nu vrida blekingekartan 110 grader medsols så att tempelrektangeln får samma orientering som den i en tidigare artikel nämnda rektangeln runt Jerusalem. Vi ser då dels att dessa rektanglar runt Bräkne-Hoby och runt Jerusalem får samma orientering och dels att de är lika stora. Vidare blir linjen Hillerstorp-Bräkne-Hoby «lodrät». Vad mer är: Drar man i Google Earth en linje från heptagonen vid Odenssvalahult till Rakels grav utanför Betlehem, då passerar man rakt över Björketorpsmonumentet! Detta innebär alltså att hörnor i alla tre tempelgeometrierna kopplas ihop av en enda linje längs jordytan!
Vi kan nu också lägga märke till andra likheter mellan kartorna över Blekinge och Israels land. Långt upp på blekingekartan hamnar nu Mörrum, i likhet med hur det bibliska Merom ligger långt norrut i Israel. Det bibliska Merom låg vid Meroms vatten och Mörrum ligger ju som bekant också vid ett känt vattendrag. I likhet med hur Merom låg nära Hazor ligger också Mörrum nära Asarum. Det fanns i biblisk tid flera orter som hette Hazor, och en del av dem benämndes också Hazrun eller Hasrun vilket påminner om den tidigare stavningen Asrom för Asarum. När blekingekartan är vänd så att Mörrum hamnar långt upp kan vi också börja ana hur andra blekingska orter har fått sina namn. Man kan till exempel sluta sig till att Senoren har uppkallats efter Sinaihalvön. Bägge är triangelformade och påminner om en harpa - «kinor» på hebreiska. Kinor kan lätt ha blivit Senor genom övergång från k till s. Den resta stenen på Västernäs, den stenen som jag har tolkat som en runsten, har också ungefär samma relativa läge på Senoren som Sinai berg har på Sinaihalvön.

Ser vi nu på riktningen Bräkne-Hoby - Ramdala, finner vi att den, med kartan vriden 110 grader ser ut att motsvara riktningen Jerusalem-Hebron. Ett annat namn på Hebron var Kirjat-Arba, som kan tolkas som "de fyras stad", eftersom "arba" betyder fyra. Man kan emellertid också notera likheten med ordet "oreb", som betyder korp. På arameiska torde "arba" kunna tolkas som "korpen". Det kan därför tänkas att namnet Ramdala, som ju betyder korpdalen, i själva verket kan tolkas på samma sätt som Kirjat Arba. Kirjat betyder enligt Strong "flooring" och en dal är ju i någon mån ett golv.
Tidigare skrev jag att Jäm i Jämjö sannolikt betydde gjäss, men när man betänker att Jämjö tidigare skrevs Iamgödhe, och att det ligger öster om Ramdala på liknande sätt som En Gedi ligger öster om Hebron, blir det mer och mer uppenbart att Jämjö har blivit uppkallat efter En Gedi. Som tidigare noterats i Blekinge Posten återfinns ju orter med namnen Ramdala och Jämjö också på Öland och vi kan nu se att de öländska motsvarigheterna ligger på samma sätt i förhållande till varandra som de blekingska orterna när blekingekartan är vriden 110 grader. Det är därför sannolikt att det finns en tempelgeometri också på norra Öland eller att öländska orter precis som många blekingska har fått sina namn från bibliska platser.
Norr om Hebron återfinns idag Karmei Zur, som betyder bergets vingårdar. Även om detta namn sägs vara en kombination av två gamla ortnamn är det nu svårt att låta bli att undra om det ändå inte finns ett samband med Vinberga, strax norr om Ramdala. Visserligen har man sagt att Vinberga egentligen betyder vindberget, men varför skulle det blåsa mer där än på andra närliggande berg? Mellan Ramdala och Jämjö finns orterna Vallby och Ellet (eller Ället), som kan ha fått sina namn från Etzion Geber (om det nu var så att denna stad utmärkte sig genom kraftiga vallar) och Elat (eller Eilat) vid Röda havet.
Väster om Ramdala finner vi Lösen och Lyckeby, som kan ha fått sina namn från Libna och Lakis väster om Hebron. Lakisfloden (Lakhish river) mynnar vid Ashdod. I många grekiskt influerade områden återfinner man floder med namnet Lykos eller Lycus. I Assyrien fanns också floder med namn Lykos och Radanu. Var det så att flodnamnet Lykos ursprungligen härstammade från Lakis och att Radanu var etymologiskt besläktat Eridanus, och att detta namn ursprungligen hade uppkommit ur flodnamnet Jordan? Ronnebyån kallades tidigare Rottne eller något liknande och detta namn kan enligt mitt förmenande också ha uppkommit ur Radanu eller Jordan. När vi nu ser att Bräkne-Hoby, som ser ut att vara en motsvarighet till Jerusalem, ligger väster om Ronnebyån på liknande sätt som Jerusalem ligger väster om Jordan, då menar jag att sannolikheten ökar för en sådan tolkning. Det verkar alltså som att Östra härad ser ut att motsvara Iduméen/södra Judéen. Det ser vidare ut som att Medelstads härad motsvarar medelpunkten Jerusalem och området däromkring.
Om man staplar blekinges fyra härader på varandra, så att Listers härad hamnar överst, som en motsvarighet till Galiléen, då börjar pusselbitarna falla på plats ännu mer. Vi ser då att Asarum och Mörrum och Dannemark förhåller sig till varandra på liknande sätt som de bibliska orterna Hazor, Merom och Dan, även om Asarum och Dannemark är utanför Lister. Vad betyder förresten Lister? När man googlar "listros", finner man att det på grekiska lär betyda "spoon-shaped", alltså "skedformad", och Lister liknar i någon mån en sked. Bräkne härad borde sedan logiskt sett motsvara Samarien, även om Bräkne-Hoby tycks motsvara Jerusalem, och det kan vara så att Belganet motsvarar orten Bel'ameh eller BelGameh på nuvarande Västbanken. Detta är en ort som ligger nära Jenin, som i sin tur är motsvarigheten till det bibliska Ganim eller Ir Ganim.
När det gäller Tving i Medelstads härad, så menar jag att denna ort motsvarar Tzofim-berget i nordöstra Jerusalem och Rödeby motsvarar Adummimshöjden, som betyder "den röda höjden", öster om Jerusalem. Öster om Jerusalem, troligen vid nuvarande Qumran, låg på gammaltestamentlig tid en stad som kallades Saltstaden. Denna kan ha gett namn åt Nättraby, då "neter" betyder "salt" på hebreiska. En liknande ordrot förekommer ju också i natrium, och i natriumklorid, den kemiska beteckningen för salt. Örjan Svensson

Publicerad den 24 Apr 2016