Två sjustjärnor definierade av Björketorps runstensmonument


De bautastenar som restes upp runt om i Blekinge och annorstädes under forntiden är långt ifrån slumpmässigt utplasserade i terrängen. Vi kan också lätt observera på många järnåldersgravfält att våra förfäder var i besittning av kunskap om geometriska former såsom cirklar, trianglar och kvadrater. De tillmätte också talvärden särskild betydelse. Domarringar i vårt land är t.ex. väldigt ofta uppbyggda av antingen sju eller tolv stenar.
Att speciellt sjutalet var viktigt i våra gamla runinskrifter och i Björketorpsmonumentets geometri har jag tidigare visat bl.a. i mina böcker "De blekingska runornas hemligheter" och "Scandinavian Secrets". Nu visar det sig också att om man ställer sig vid den stora bautastenen i Rödeby och mäter vinkeln mellan riktningarna därifrån till bautastenarna i Tving och Björketorp, då får man att den med stor noggrannhet är lika med 360/7 grader, alltså en sjundedel av ett cirkelvarv!

Vad mer är:
Om man står vid Björketorpsmonumentet och mäter vinkeln mellan riktningarna därifrån till den stora rödebystenen och den stora bautastenen strax utanför Nättraby, då får man vinkeln 360/14 grader eller om man så vill 180/7 grader, d.v.s. en sjundedel av ett halvt cirkelvarv!
 
Detta innebär att man kan rita två sjuuddiga stjärnor, som bägge är orienterade med sina uddar åt samma väderstreck. Den ena sjustjärnan har sin mittpunkt i Rödeby och en av dess sju uddar definieras av bautastenen i Tving. Den andra sjustjärnan, vars storlek med stor noggrannhet är 70 procent av den förstnämnda, har sin mittpunkt i Björketorp, och en av dess sju uddar definieras av den stora bautastenen strax utanför Nättraby.

Publicerad den 22 Feb 2012